människan är bara en parasit

Sitter på sängkanten. Är helt tyst. Det har gått en timme nu. Kan inte förmå mig. Det känns som om någon står och skriker på mig; Varför gör du det inte bara? Varför går du inte bara? och jag sitter bara still, stirrar ner i golvet och skäms för jag vet att om jag inte tränar nu så blir jag knäpp ikväll och ända tills lördag då jag får träna. Fy satan i helvete vad trött jag är på det här, vill bara lägga mig på golvet och skrika som en liten unge. Vill bara slå mig fri från alla äckliga jävla krav, slå mig fri från mig själv bara. Men det är väl bara att lyda, skada sig själv lite ner genom att traska ner till det hatälskade gymmet så man åtminstone kan få sova i natt och inte bli helt konstig i morgon. FAN VAD JAG INTE KÄNNER FÖR NÅGONTING och fan vilket damp jag får jag är redan knäpp, har varit ett bra tag och jag fattar inte ens vad jag skriver nu, allt bara kommer av sig själv. Då vet vi.