jag kan inte längre fly.

Jag fattar ingenting just nu. Allt är bara svart. Jag känner mig som ett stort blödande sår och jag orkar verkligen inte. Igår kväll fick jag en plötslig känsla av att jag bara ville storgråta, men var mitt ute bland folk så jag fick springa in på toaletten för att lugna ner mig. Jag som i princip aldrig gråter annars. Mitt humör ändras verkligen sjukt mycket, ena stunden är jag jätteglad för att nästa vara helt död.

M: Vad har hänt med den där Erika som alltid var glad?
G: Den Erika ligger och sover någonstans.
E: ... Heh.

Det slog så hårt. Det är som en del av mig har dött. I alla fall för tillfället. Jag hoppas att jag vaknar upp ur den här dvalan snart. Jag vet inte hur jag ska göra. I morgon ska jag i alla fall dricka, som tur är så har jag varit duktig hela veckan och kan dricka mina 1000 kcal utan alltför dåligt samvete. Skönt.

J: Berg-och-dalbanan har bara blivit en dalbana...