Det räcker nu. Det är inte det här jag vill vara. Jag vill inte att vartenda jävla revben ska synas, jag vill inte att min ryggrad ska sticka ut, jag vill inte att det ska knaka i lederna så fort jag rör på mig, jag vill inte frysa 24 timmar om dygnet, jag vill inte gå runt och vara trött och orkelös, jag vill inte ha ångest som stryper mig, jag vill inte känna den äckliga smaken av ketoner i munnen jämt, jag vill inte ha en massa jävla aphår på armarna, jag vill inte få blåmärken så fort jag sätter ihop knäna mot varandra, jag vill inte ständigt tänka på mat och kalorier.
Det är dags att vakna. Jag anstränger mig, men inte tillräckligt. Jag försöker verkligen att äta mer för att åtminstone inte gå ner mer, men effekten blev tvärtom. Den senaste tiden har mitt förhållande till mat visserligen blivit mer avslappnat, men jag kan fortfarande inte äta mer än strax över 1000 kcal per dag.
Och resultatet? Vågen stod på 42 kg jämnt i morse. Det skrämmer mig, det här går inte. Men samtidigt vågar jag inte riktigt ta steget, det kommer kräva så jävla mycket av mig psykiskt, och jag vet inte om jag har den styrkan.
torsdag 25 mars 2010
det är dags för en vändning.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
om du bara vill prata av dig o-officiellt finns jag här.jag vet precis vad du går igenom. (okej, nästan. fast 20 kg högre upp)
SvaraRaderaÅh...
SvaraRaderaTror inte att det är så farligt om du börjar äta lite mer. Kroppen anpassar sig antagligen och du går inte upp direkt. Kanske en idé att prova att äta lite extra nötter eller något annat energitätt om du tycker att det är jobbigt med vanlig mat?
Jag hejar på dig. Du kommer fixa detta!
Du anstränger dig säkerligen så mycket som du förtillfället vågar, det är svårt att ta sig ur ett sådant beteende, tro mig jag vet!
SvaraRaderaDet tar tid innan vikter stabiliserar sig och man börjar gå upp i vikt igen.
Och jag lovar att du har styrkan, bara du vågar spräcka hål på bubblan!
Om du vill ha någon att prata med finns jag [även fast du inte känner mig]
För vet som sagt precis vad du går igenom
Jag har gjort dina muffins nu! De ser underbart goda ut. :)
SvaraRaderaJa. Med blåbär och hallon. :)
SvaraRaderaKlart du har styrkan att kunna bli frisk hela vägen, du har kommit en bra bit på vägen redan nu ju!:)
SvaraRaderaDet ska jag absolut göra :)
SvaraRaderaHar du någon specifik max kcal-gräns? Kan du inte försöka att äta bara liite, liite över den. Kanske fjutiga 10-20 kcal? Och sedan fortsätta så, då du klarar det kan du höja lite till?
Varför ska ätstörningar finnas överhuvudtaget? Försök kämpa på :)
Kramar
sv: ja london skulle jag knappast klaga på! så himla kul, vad ska du göra där?:D
SvaraRaderajag hoppas hoppas hoppas så mycket att du kan ta dig ur det här. visserligen strävar du och jag åt olika håll, jag neråt och du uppåt, men det här du beskriver är absolut inte något jag strävar efter! jag vill bara må bra och vara nöjdare med mig själv. även om du inte anstränger dig "tillräckligt" just nu för att lyckas gå upp, så har du kommit en bit på vägen, du är påväg mot ett friskare liv för du är medveten om situationen och du gör en ansträngning för att försöka förändra den. med ännu mer tid och ansträngningar kommer du klara det här.
superbra receptsidor förresten! det bästa är att du har räknat ut kcal både för hela smeten och sen vad varje innehåller baserat på hur många du har gjort. för då kan man enkelt räkna om ifall man själv väljer att göra fler/färre av t.ex. muffinsen:)
Förstår att det känns skrämmande när du känner att du har tappat kontrollen, men jag tycker ändå det här var ett bra inlägg att du faktiskt har insett att du är på fel spår. Det går att ändra sig och välja det friska livet, klart det är sjukt läskigt men det kommer vara SÅ värt det i slutändan :) Heja dig!
SvaraRaderasv: hm. kanske det. men jag vill förbränna allt som jag stoppar i mig. det bara är så.
SvaraRaderaDu är stark som tar det här steget tycker jag <3
Det blev typ såhär för mig med. Efter ett tag slutar man att försöka gå ner i vikt men då fortsätter man bara att rasa och förstår inte hur det går till... Ta hand om dig i alla fall :)
SvaraRadera