För svag för att stå emot, för stark för att ge efter.
Självkänslan är körd i botten och jag vet inte vad jag ska göra.
fredag 20 augusti 2010
klarar inte av det
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Recept - matlagning
Om bloggen
Detta är ingen "pro-ana" blogg. För mig finns det inte ens något som heter pro-ana, det är bara förnekelsestadiet av ätstörningar.
I denna blogg skriver jag om mina tankar och känslor kring min ätstörning. Jag strävar efter att ta mig ur det här helvetet, något jag kommit långt med, och jag hoppas att jag kan hjälpa någon annan som kanske befinner sig i samma sits som jag gjort.
Dock är mitt mål absolut inte att få andra att svälta sig själva - jag vill inte att någon ska hamna där jag var. Läs och reflektera, men vad ni än gör. Bli inte som mig.
Ätstörd
Fick ätstörningar första gången hösten 2007, 14 år, vägde då som minst 44,4 kg (BMI 17,7), tillfrisknade smått "av mig själv" framåt våren 08, i samma veva som jag blev tillsammans med en kille (som jag kom att vara tillsammans med i 3 år.)
Efter denna förbättring låg min ätstörning i någon sorts dvala; kunde leva normalt, äta normalt, vägde mellan 47-49 kg. Kunde få kortare perioder då jag föll tillbaka, men det hann aldrig utvecklas till "the real deal" igen. Tankarna fanns dock alltid där, var viktfixerad men inte extremt.
Fram tills hösten 2009, runt oktober, då föll jag totalt ner i träsket igen. Det började med att jag tappade 2 kg på en vecka eftersom jag tappade aptiten och sen varken ville eller kunde jag börja äta som vanligt. Det blev bara värre och värre, maten styrde mitt liv helt och hållet och alla tankar kretsade kring kalorier, räknade slaviskt. Vändpunkten kom i mars, då jag vägde 42 kg (BMI 16,2) och bestämde mig för att förändra.
Lite mer om min "historia" kan du läsa i detta inlägg.
Leta & hitta
Bloggarkiv
-
▼
2010
(191)
-
▼
augusti
(18)
- varför är inte höst såhär vackert?
- två hela dagar
- meningslös = allt
- changes.
- dödsorsak: hjärtattack
- tidsmönster
- återvändsgränd
- klarar inte av det
- sju dagar kvar
- pricken över i.
- handfallen och modlös.
- idétorka och nya vänskapsband
- lera, misär och shopping
- it's time to go
- citerat
- tar det aldrig slut?
- allt på tv är sant?
- Blev lite för mycket igår. Jag är så bakfull att j...
-
▼
augusti
(18)
Etiketter
- bilder på mig (6)
- bra tider (51)
- dåliga tider (63)
- en gång var jag också naiv (13)
- fakta (10)
- filosoferande (26)
- framsteg (27)
- framtteg (1)
- intag (4)
- kaos (39)
- recept (9)
- tillbakablickar (2)
- tips (13)
- vikt (15)
Länkar
Boktips
du är en fantastisk person <3
SvaraRaderahejar på dig! styrkekramar <3
SvaraRaderaJust nu tänker jag att jag bara ska tvinga mig själv att stå ut. Med mitt utseende, med att äta tillräckligt mycket trots att jag ser vidrig ut och vill gå ner i vikt mer än något annat.
SvaraRaderaJag försöker tänka att jag kan gå ner i vikt senare, om ett år, till vintern, eller om en månad. Men precis nu ska jag bara stå ut. Förhoppningsvis går tjock-känslan och ångesten över om jag bara väntar, tvingar mig att fortsätta ett tag till.
Hej.
SvaraRaderaVilken bra blogg!
Jag har haft anorexia i två år. Låg inne på ett behandlingshem förra hösten. Väger idag fem kilo MINDRE än då jag lades in... Jag har börjat blogga för att finna sådana som dig som kan ge mig stöd i kampen.
BMI nu 15,7..
Du är inte ensam. Men du verkar stark. Du kommer klara det!
Kramar
har gjort en utmaning där jag länkar till dig från min blogg.... anta gärna utmaningen!
SvaraRadera<3