Recept - matlagning

tisdag 3 augusti 2010

tar det aldrig slut?

Jag orkar fan inte. Inte ens nu, när jag inte har någon som helst press på mig, kan jag må bra. Om tre veckor börjar skolan och all press kommer tillbaka. Jag kommer inte klara av det, vill inte behöva uppleva det, vill inte behöva falla igen. En till höst som förra kommer jag inte kunna hantera. Så mycket ångest orkar jag inte med. Den här dagen har skitit sig totalt. Kände mig så jävla äcklig så jag inte ens ville visa mig utanför dörren, men var tvungen att göra det ändå. På med zombiemasken som vanligt. Fastnade där. Till råga på allt så fuckade jag ur extra mycket i morse, kände mig så jävla fet i allt jag satte på mig. Varför? Jag har gått upp mer. Alldeles för mycket. Jag vill inte gå upp mer. Jävla skit. När jag väger mig i morgon får jag inte väga 45, men jag kommer väga 45 och jag vill inte väga 45. Plus mens på det. Tack för den.

"Men gå till någon då" säger folk. JAG VILL INTE JAG VILL INTE JAG VILL INTE för jag vill inte bli tvångsmatad tills jag väger 52 kg, jag vill inte behöva dra in mina föräldrar i det här för orka dem och jag vill inte bli störd i huvudet av psykmediciner. Innebär frisk från ätstörningar att man måste vara normalviktig så fuck that. Det kommer inte hända, inte hjälpa heller. Fan, jag orkar verkligen ingenting idag, inte ett jävla piss, kan ingen bara få mig att sluta känna?

8 kommentarer:

  1. du kan aldrig bli frisk ensam om du har denna inställningen. Ledsen... men så är det :/

    SvaraRadera
  2. hejar på dig erika!<3
    man kan vara underviktig men inte undernärd! (det är min syrra :p)
    styrkekramar<3

    SvaraRadera
  3. sv: kanske, men e det inte tills man är på sin rätta kurva(elr vad det heter) igen?
    kramar<3

    SvaraRadera
  4. Jag har som mål; i höst/vinter SKA jag må bra psykiskt. Jag ska kämpa mig igenom skolan oavsett, Hon får inte förstöra för mig igen. Inte ångesten heller. Men jag känner på mig att jag kommer hamna på botten igen om jag inte kämpar som fan...

    SvaraRadera
  5. Du klarar det. Låt inte ätstörningen ta över igen. Och tänk på att vikten varierar med menscykeln och vätskebalans och allt. Att pendla upp och ner ett par kilo är normalt. Och det är bara du, verkligen bara du, som över huvud taget skulle märka om du har gått upp ett kilo. Håll ut, det kommer säkert kännas bättre igen.

    Kram

    SvaraRadera
  6. Där jag går på behandling behöver man inte komma upp i normalt bmi. Mitt mål är att få tillbaka menstrationen, där stannar jag. Efter det behöver inte jag gå upp mer. Hoppas bara den kommer tillbaka. Så du måste inte alls vara tvungen att komma upp i normalt bmi.

    SvaraRadera
  7. Åh, håll ut. Jag går alltid upp ca 1-2 kilo under mensen, men det försvinner lika fort igen! Tänk på att det bara är vätska.

    Kram

    SvaraRadera
  8. Sådär tänker jag också. Om "frisk" ska vara samma sak som att bli tvingad till att gå upp 10 kilo, då är jag hellre sjuk. Jag vill ju lära mig leva med mig själv och vara nöjd med det jag är, inte tvingas gå upp i vikt och förväntas må bra bara sådär efteråt.

    SvaraRadera