Idag hade jag en sån där dag. Jag kunde äta vad jag ville. Som om ätstörningen var på semester. Inget hetssug, ingen ångest, ingen vilja att hoppa över något. Balansen stördes inte. Bara lugnt och fint.
Nej, jag var på släktmiddag, åt kokt potatis och köttbullar med brunsås och svart vinbärsgelé, ärtor och morötter, banan, choklad och kex och jordgubbar och kaffe med mjölk. Precis som vem som helst. Känner jag mig tjock? Inte det minsta. Jag sitter här och gosar i pappas tröja som går mig till knäna, jag bor i den från och med nu. Dock vet jag i mitt stilla sinne att om jag skulle leva såhär varenda dag, då skulle jag bli tjock, men om jag räknar bort allt godis, ja, då skulle det väl inte vara så omöjligt ändå?
söndag 30 maj 2010
vem som helst
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Sv; jag räknar alltid bort de kcal som jag spytt upp - därför står det för lite
SvaraRaderaNice! Hoppas du njöt av denna upplevelse.
SvaraRaderaSv: Korvar sig, lulz.
Jag driver en anti-ana-blogg :) Har då anorexia men försöker kravla mig upp :)
SvaraRaderaTror på dig! <3
sv: tro mig. Jag vet vad som är rätt. har varit ett sjukt hällsofreak och folk frågar mig hur man ska äta osv. gör matshema till folk osv. så jag vet hur en tallrek ser ut. haha. :D puss
SvaraRadera